MytomanFan

Jag svek mina vänner till den grad att hälften inte pratar med mig som de gjorde innan. Hur ställer jag mig till det? Jag får skylla mig själv, de har spillt så många tårar tillsammans med mig att jag inte kan räkna gångerna. Men, de säger att de förlåter mig. Trots det så pratar de inte med mig på samma sätt längre. Mitt i min lögn så fanns de där som ingen har gjort innan och ibland undrar jag om det var för att de annars skulle få dåligt samvete över att inte finnas där. Jag frågade en av mina kompisar vad jag skulle göra med allt det här och jag fick svaret: "Jag vet inte.". Den personen har alltid varit mitt bollplank och min rådgivare, men det privilegiet har jag tappat nu. Jag har ingen att på riktigt prata med längre. Mitt fel, mitt huvudbry.