MytomanFan

A skrev precis till mig efter att ha läst mina senaste inlägg. Hon poängterade att jag inte ska vara sådan papperskorg och ta allt som kommer från folk. Det känns som att jag måste stå ut med alla stormar och fula ord om vad jag gjort. När jag tänker efter så har hon nog rätt i det hela, jag borde kanske inte ta så mycket skit som jag gör. Samtidigt funderar jag på hur mycket som folk kan ösa ur sig innan det är över. Jag har sänkt mig själv i botten genom att ta så mycket skit som jag har och det måste få ett slut snart om jag någonsin ska kunna börja komma över det här och kunna förlåta mig själv. Innan jag säger ifrån så kommer jag aldrig komma till den punkten i mitt liv innan jag börjar komma vidare. Jag förstår att folk är arga och besvikna, men någon gång måste dom komma över det här precis som jag. Dom behöver inte glömma men dom måste finna ro i allt och se mig för den jag egentligen är. När jag får höra saker från folk rättfärdigar dom ofta det med att jag har inget att säga till om efter allt jag gjort mot dom. Hittills har jag tagit det men efter vad A sade så inser jag att det måste få ett slut, det måste få ett stopp och det är bara jag som kan stoppa det. Jag måste själv släcka elden för att kunna resa mig ur askan och jag måste göra det nu, innan jag går under på grund av andra människor. A skrev att mitt straff är att tilliten från andra människor är naggad i kanten, mer hos vissa än hos andra. Straffet är också att jag straffar mig själv mycket, men jag måste sluta om jag ska gå vidare. Jag förstår att vissa inte kan förlåta eller förlika sig med tanken på vad jag gjort, men jag måste. Jag vill inte gå under, jag vill inte hata mig själv, jag vill bara gå vidare. I snart ett år har jag tagit det här, det är dags att det får ett stopp och ett avslut, jag måste bara hitta kraften att göra det.