MytomanFan

Jag är en lögnare. De tre senaste åren har jag ljugit om att varit dödligt sjuk, i cancer. Min pojkvän kom på mig och hela min värld raserades, jag hade tappat ansiktet totalt. Jag var tvungen att erkänna för mina närmaste att allt varit en lögn, jag var tvungen att erkänna för mig själv att mitt liv som jag levt de senaste tre åren och identifierat mig med var ett rop på hjälp. Mitt rop på hjälp resulterade i den här bloggen och jag vill berätta för den som orkar läsa hur det varit, varför det blev så här och min resa till sanningen. Jag vill kalla det självterapi, för det här kommer vara en kamp som för mig handlar om livet jag vill leva och att behålla mig själv, den jag var innan allt började.

Lämnar han mig eller inte?

Publicerad 2014-12-14 16:26:41 i Allmänt,

Han har inte sagt något mer om hela grejen egentligen. Jag är lite orolig men allt verkar normalt mellan oss egentligen. Jag vet inte hur jag ska hantera situationen riktigt. Han sade elaka saker till mig i fyllan i fredags, väldigt elaka, men jag förlät honom. Det känns som att jag måste förlåta allt han gör efter vad jag gjort. Det kanske är fel av mig att resonera så, men jag känner mig värre än värst mot honom för allt. Så jag antar att det bara är att svälja allt som kommer närmsta tiden. Har jag fel nu? Ska jag låta mig själv bli påtrampad och sedan bara förlåta allt som han säger trots att jag blir sårad? Hanterar jag det här fel eller resonerar jag rätt genom att bara ta skiten? Jag har ju trots allt gjort värre så det kanske bara är mer än rätt att jag tar det med god min. Å andra sidan tror jag inte han menade ett ord av det han sade, han var nog bara besviken och väldigt full. Han har sagt dumma saker till mig tidigare i fyllan så jag kan ta det, min gräns för skit är hög. Men om man ska se det för vad det är så vill jag bara att han ska få ut allt, även om det är på onykter panna och i ganska grova ord. Just då, i den stunden bröt jag ihop totalt och grät som ett barn för jag blev ledsen. Han sade bland annat att han skulle lämna mig, att det var över och så vidare. Det sved som fan, om jag får skriva så. Han sade dagen efter att han inte menade det, att han ville vara med mig. Tro nu inte att jag är världens största toffel, fast det låter så, jag bara har hjärta att förlåta folk och jag vet hur människor kan bli när dom är fulla. Någon som har en åsikt?

Kommentarer

Postat av: M

Publicerad 2014-12-15 01:00:40

M igen!
Jag tycker att personer för det mesta är värda en andra chans. Vissa är värda en tredje, en fjärde och en femte chans. Det betyder inte att alla är det dock.
Du är fin som vill ge honom chanser, men ta inte all skit bara för att du kanske kan. Du är faktiskt värd mer än så!
Ge honom den här chansen, men säg gärna åt honom att om det sker igen så är han inte värd dig, din tid. Du förtjänar bättre än skit på fyllan. Kan han inte förstå det, kan han inte bete sig p.g.a. alkohol, då kan han banne mig bli nykterist eller dra!
Det är vad jag tycker i alla fall.
Hoppas det löser sig för er!
Kram om du vill <3

Svar: Tack för kommentaren! Jag har förklarat för honom och han skämdes lite och bad om ursäkt. Det kändes skönt och vi pratade lite om det. Han sa att han inte kom ihåg så mycket ochbdet väckte en liten oro, men vi får se vad som händer, hoppas det inte upprepas bara. Ska tilläggas att han är underbar annars och ett bra stöd! Kram tillbaka :)
mytomanfan.blogg.se

Postat av: Anonym

Publicerad 2014-12-15 16:24:34

Hej, jag vet inte vem du är och jag satt egentligen bara och googlade fram mitt egna problem - nämligen mytomani och kom fram till din blogg. Bortsett från att jag är en skum främling utan någon större insyn i ditt fall kan jag väl nämna några saker om din situation som jag som utomstående kan se.

Jag tänker att det finns flera orsaker till din pojkväns agerande, det ena kan vara att han känner sig sårad och sviken över att du lurat honom. Det andra kan vara att bilden han hade av dig har förändrats till det sämre, han trodde att du var en ärlig person och bilden av den personen han blev kär i inte längre finns kvar på samma sätt?

Hursomhelst vill jag komma fram till att ett fel inte rättfärdigar ett annat, du ska inte ta skit. Du kanske får ha överseende med att ditt ljugande fått en reaktion men det ska inte behöva vara så här för alltid mellan er. Sen finns det ju också en rot till din mytomani, den grundar sig säkert i någon skamlig upplevelse du har och det är den du borde ta itu med.

Var ärlig mot dig själv och din omgivning, det är den enda vägen mot att må bra även om den också är tuff som satan!

Svar: Tack för din fina kommentar. Jag vet att jag inte alltid kan fortsätta såhär, men ska ge det lite tid ännu och se. Hoppas verkligen att du kan komma ifrån problemen, fö jag tror det finns en utväg på allt det här, även om den är lång. Jag är kanske inte samma person, men jag vill visa vem jag är bakom allt och hoppas innerligt att han också vill följa med på den resan även om det kanske är mycket begärt. Sköt om dig!
mytomanfan.blogg.se

Kommentera inlägget här
Publiceras ej

Om

Min profilbild

Jag är som vilken tjej som helst på utsidan. På insidan är jag som ingen annan, en svart sida dominerad av bipolär sjukdom, adhd, borderline och nyligen framkommet en sjuklig tendens till att ljuga. Hata mig, tyck synd om mig, skratta åt mig, gör vad ni vill, men gör inte som jag har gjort.

Till bloggens startsida

Kategorier

Arkiv

Prenumerera och dela