Jul och rykten..
Julen.. Vad ska jag säga om den? Jag firade med B och hans familj. B och jag har löst allt, vi har pratat mycket och ofta om allt som hänt och vi kom fram till att faktiskt vara tillsammans och jobba, streta samt älska. Julen hos B var bra, alla välkomnade mig med öppna armar och vi hade det mysig tillsammans. Under hela julen kunde jag inte släppa tanken på att ryktena om min lögn kommit fram till föräldrarna, men ingen yttrade ett ord om det. B och jag kom fram till att vi inte skulle berätta något om det. Han sade att ingen skulle döma mig om dom fick reda på det, jag är inte lika säker på det, men han känner sin familj bättre än vad jag gör så han kanske har rätt. B sade att alla gillade mig och accepterade mig, det känns skönt. Även om min lögn inte kom fram under julen så kan jag inte släppa tanken på att det måste berättas förr eller senare, innan det kommer fram ryktesvägen. Jag antar att ni funderar på hur det skulle komma fram, en av mina kompisar som hatar mig för det här har spridit runt det och han känner samma människor som B känner och som hans föräldrar känner. Gissa om jag är nervös över det här, jag vill vara den som berättar, jag vill inte att det kommer fram på något annat sätt. Att sätta sig ner under julen när jag träffade dom första gången var inte på tal, det kom B och jag överens om att skulle vara dumt. Jag vill att dom ska lära känna mig först för den jag faktiskt är innan sådant berättas, då kanske dom inte dömer mig på samma sätt som dom kanske skulle göra annars. För vem skulle inte döma en människa som dom inte känner? Någon gång kommer det berättas dock, vi får se från vem det kommer dock. Förhoppningsvis hinner jag först. Så, summan av julen är att allt gick fint och smidigt. Jag var supernervös innan men det släppte ganska snabbt, tack och lov. Jag kan inte riktigt pusta ut ännu dock, för rykten går snabbt.